Kvarkenmodellen – ett nordiskt koncept för gränsöverskridande nyheter och offentlighet i en nordisk gränsregion

Publicerat 10 januari, 2020

Mera regionala nyheter om statsgränsöverskridande fenomen i den finsk-svenska Kvarkenregionen som uppmärksammar synvinklar från båda sidorna av Kvarken, s.k. kvarkennyheter, behövs för att synliggöra den finsk-svenska Kvarkenregionens behov, potential och framtida utvecklingsmöjligheter som en av de nordiska gränsregionerna i ett Norden som gör anspråk på att i framtiden bli världens mest hållbara och integrerade region. Utan gränsöverskridande mediesamarbeten och kvarkennyheter är förutsättningar dåliga för att föra en bra och relevant politisk diskussion om regionens framtid. Under seminariet ”Kvarkennyheter” uppstod formerna och riktningen för det arbete som kommer att möjliggöra mera och bättre kvarkennyheter, en gränsöverskridande regional offentlighet och en framtida profilering av Kvarkenregionen utåt. Yggdrasilredaktionen har valt att kalla detta nya koncept för nordisk gränsöverskridande nyheter och offentlighet för Kvarkenmodellen. 

Under seminariet ”Kvarkennyheter” som genomfördes i Vasa, Finland 3.12.2019 tog sig seminariedeltagare från båda sidorna av Kvarken an uppgiften att jobba för mera kvarkennyheter och mediesamarbete över gränsen med typiskt nordiska metoder och perspektiv, d.v.s. man närmade sig frågan i en öppen diskussion från ett inkluderande nerifrån upp perspektiv där man var mån om att så många som möjligt från båda sidorna av gränsen skulle kunna involveras i nuvarande och framtida samarbeten. Seminariedeltagarna uppmärksammade och diskuterade således de kvarkennyheter och mediesamarbeten över gränsen som redan görs av lokala och regionala medieaktörer och presenterade därefter idéer för hur man på bred front kunde vidareutveckla denna verksamhet. En mångfald av initiativ och nya idéer fick form, färg och ny riktning och tillsammans bildar de en dynamisk helhet, den s.k. Kvarkenmodellen, där var de olika delarna förstärker varandra.

I seminariet deltog ett 20-tal personer bestående av en diskussionspanel och seminariepublik med intresse och erfarenhet av medier och journalistik. Deltagare i paneldiskussionen var Ann-Sofi Backgren (moderator), president för AEBR, Association of European Border Regions och finländsk representant i Nordregios temagrupp för ”rural sustainable development”. Ulrica Lövdahl, chef för nyheter och aktualiteter, YLE Österbotten. Sven-Olov Edvinsson, ordförande för föreningen Norden Västerbotten. Olav Jern, tidigare landskapsdirektör och seniorrådgivare på Kvarkenrådet. Niklas Nyberg, HSS Medias vd och chefredaktör.

Seminariet tog avstamp i moderatorn Backgrens presentation av vad det är som är unikt för Kvarkenregionen och vilka möjligheter det finns för att söka ekonomiskt stöd för medieprojekt med målet att göra kvarkennyheter och/eller samarbeta över statsgränserna, varefter Backgren öppnade för en diskussion om hur man kan jobba med kvarkennyheter och mediesamarbeten.

Backgrens olika exempel på statsgränsöverskridande fenomen som är unika för Kvarkenregionen och nyhetsvärdiga utökades snabbt med hjälp av kommentarer från diskussionspanelen och seminariepubliken. Botnia-Atlantica transportkorridoren, vän- och fadderortssamarbetet Österbotten-Västerbotten, sjukhussamarbetet Umeå-Vasa, utvecklingsmöjligheterna för Unseco världsarvet Höga kusten – Kvarkens skärgård, brexits inverkan på Kvarkenregionen, utbytet av studerande och studiemöjligheter mellan Vasa och Umeå, det allt djupare finsk-svenska säkerhetspolitiska samarbetets betydelse för Kvarkenregionen, och färjetrafiken över Kvarken är några av de fenomen som nämndes under seminariet. Den som tar sig tid att fundera mera utgående från aktuella regionala ekologiska, politiska, ekonomiska, demografiska och kulturella trender kommer säkert på ännu flera.

I Backgrens presentation av potentiella finansieringsmöjligheter för både små och stora lokala och regionala medieaktörer med viljan att samarbeta över Kvarken och göra kvarkennyheter nämndes såväl Nordiska Ministerrådets regionalpolitiska program fyraåriga program (den nu pågående är 2017–2020) och EU:s sjuåriga INTERREG-period (den nu pågående är 2014–2020). Både Nordiska ministerrådets regionalpolitiska program och följande INTERREG programperiod är ämnade att börja tillämpas år 2021. Dessutom har den nordiska gränskommittén Kvarkenrådet beslutat att ombilda sig till EGTS- status, vilket betyder att rådet i EU:s ögon blivit en egen juridisk person med rätt att ingå avtal över nationalstatsgränserna med samarbetspartners. Det finska arbets- och näringsministeriet har ännu inte formellt godkänt detta, men när detta är klart torde Kvarkenrådet ha bättre möjligheter att få och administrera EU-stöd.

Den medieaktör som har en ny god idé för hur man kunde samarbeta över Kvarken och göra kvarkennyheter, men är osäker på om klarar av byråkratin med att ansöka om, hantera och redovisa mottagna EU-pengar, kan således föreslå till Kvarkenrådet att de kommer med som en tredje understödande samarbetspartner. Ansökningar till Nordiska ministerrådets olika program eller till EU:s INTERREG-program kan självfallet också göras utan Kvarkenrådet, men med en stark och etablerad partner underlättar det praktiska arbetet och ökar möjligheterna att få grönt ljus för en ansökan.

Det finns många exempel på medieprojekt som fått EU:s Interreg-stöd, Backgren nämnde ett flertal som till exempel en fransk-spansk radiokanal och ett tyskt-franskt-luxemburgiskt gemensamt tidningsprojekt och därutöver kunde också nämnas det av Yggdrasil.fi tidigare uppmärksammade nordiska medieutbytet ”Mer nyheter över gränsen” som genomfördes i regionen Jämtland och Nord- och Sörtröndelag. Därutöver kunde man nämna Nordisk Kulturkontakts mobilitets- och nätverksstöd som kanske kunde komma på fråga för de som bevakar nyheter inom kulturen, Letterstedtska föreningen, Kulturfonden för Sverige och Finland och de olika finlandssvenska och nationella allmännyttiga fonderna som kunde tänkas bidra till finansieringen av mediesamarbeten. Min bedömning är att kommunala aktörer som Österbottens förbund och kommunerna i Öster- och Västerbotten kunde också fungera som potentiella samarbetspartners.

Backgren visade i sin introduktion på att tidpunkten och underlaget för att jobba med kvarkennyheter och mediesamarbeten över statsgränsen är den bästa möjliga. Det finns rykande aktuella fenomen att skriva nyheter om, pengar att söka, och dessutom förväntas både gods- och persontrafiken över Kvarken att öka i och med att en ny färja tas i bruk våren 2021, vilket förväntas inverka positivt på intresset för Kvarkenregionen.

Som följande steg inledde Backgren en diskussion om kvarkennyheter och mediesamarbeten över statsgränsen. Under diskuterades hur man kunde förbättra det som redan görs och dessutom uppkom nya idéer för hur man kunde skapa nya kvarkennyheter, flera och bättre mediesamarbeten och hur man borde uppmärksamma redan existerande kvarkennyheter. Den mångfald av redan existerande samarbeten, nyhetsproduktion och idéer för nya initiativ som presenterades under seminariet kan alltså delas in i tre olika kategorier:

  1. A) Samarbetsskapande med syftet att utöka det gränsöverskridande samarbetet mellan olika regionala och lokala medieaktörer.
  2. B) Nyhetsskapande med syftet att göra nya kvarkennyheter.
  3. C) Uppmärksamhetsskapande med syftet att bättre uppmärksamma de kvarkennyheter som redan görs.

Exempel på en regional aktör som har visat vilja och beredskap att jobba med alla tre kategorier är Svenska Yle Österbotten. Enligt nyhetschef Ulrica Lövdahl finns det redan informationsutbyte med public service i Västerbotten och nyheter har gjorts om både den nya kvarkenfärjan och sjukhussamarbetet mellan Vasa och Umeå, men det finns praktiska hinder för vidareutveckling i form av underbemanning och fokus på redan existerande arbetsuppgifter. Enligt Lövdal finns det en överhängande risk för att ”Alla har bråttom på sitt håll och det faller i glömska”.  Vägen framåt för Yle Österbotten är alltså nyanställning av personal med gränsöverskridande fokus. Det finns prejudikat i exemplet ”Mer nyheter över gränsen” för hur man inom public service med hjälp av ett EU-interregprojekt kan skapa återkommande mediekontakter i en nordisk gränsregion, men för att detta koncept skall kunna kopieras och vidareutvecklas behövs alltså nyanställning.  Som en del i att förverkliga kategori C föreslog Lövdahl skapandet av en digital plattform, enligt modell från kommuntorget som samlar nyheter om de finlandssvenska kommunerna i Finland, som samlar och delar nyhetslänkar med kvarkenrelevans. För public service som jobbar utgående från andra premisser än kommersiell media och saknar betalväggar är detta inget problem i och med att läsaren som klickar på en nyhet förs rakt till nyhetens ursprungliga källa på nätet.

En annan regional aktör som var representerad under seminariet var HSS Media som driver Vasabladet. Vasabladet jobbar med kategorierna A och B, men ett kommersiellt tidningshus har inte samma möjligheter att fritt dela sitt innehåll på andra plattformar som public service, och därmed kan ett deltagande i kategori C vara potentiellt komplicerat.  HSS Medias VD och chefredaktör Niklas Nyberg beskrev det samarbete som tidningen har med sin motsvarighet på andra sidan Kvarken, det har b.la. förekommit gemensamma ledarartiklar och delat innehåll med Västerbottenskuriren. Föreningen Norden Västerbottens verksamhetsledare Sven-Olov Edvinsson som också deltog i diskussionspanelen efterlyste möjligheten för prenumeranter av Västerbottenskuriren att få tillgång till en digital version av Vasabladet och vice versa.  Moderatorn Backgren inflikade att om de två tidningarna tillsammans blir intressantare och kan nå flera läsare en var och en skilt för sig så innebär det också en större annonsmarknad. Nyberg svarade att delat innehåll är teoretiskt och praktiskt möjligt och att möjligheten att få tillgång till en större annonsmarknad är intressant, men isåfall måste begränsningar av innehållspridningen ses över med hänsyn till betalväggar och Västerbottens innehålldelande samarbeten med övriga tidningar.

Under seminariet beklagade sig Kvarkenrådets seniorrådgivare Olav Jern över att ”vår nyhetsförmedling är huvudstadsdriven och det syns på de stora medierna”. I en kommentar som tog avstamp i de av seminariedeltagarna tillsammans nämnda gränsöverskridande fenomen i Kvarkenregionen och som också illustrerade behovet av kvarkennyheter inflikade Edvinsson att ”vi behöver förklara den politiska verkligheten åt allmänheten”. Nyberg i sin tur ställde de öppna frågorna ”Hur når kvarkenregionen ut utanför sin egen region? Vem är publiken och hur skulle vi lyckas?”

Det finns knappast några lätta svar på Nybergs frågor, men genom att vidareutveckla det som redan görs och samarbeta på bred front kunde man ta följande steg framåt. Backgren ställde under seminariet en öppen fråga till Jern: ”Hur ser du Olav på kommande program, skall vi nu skriva in i Kvarkenrådets program ett mediesamarbete som ett interregprojekt?” Som bakgrund till Backgrens fråga kunde som förtydligande nämnas att man snart skall börja skissa på nästa EU-programperiod för år 2021–2027, d.v.s. där var ett nytt INTERREG-program för Kvarkenregionens del ingår, och Backgren frågar sig om man då kunde tänka sig att Kvarkenrådet talar för att man borde införa sådana formuleringar i programmet som kunde möjliggöra projekt som befrämjar gränsregionala nyheter. Svaret från Jern var att de är öppna för möjligheten men att ”det skall finnas intressenter som skall jobba med det”.

Yggdrasilredaktionen passar liksom Backgren gärna bollen till Kvarkenrådet i hopp om att det går att skapa en spelplan som kan intressera Kvarkenregionens tidningar. Kvarkenrådet som förhoppningsvis snart bemäktigats med ETGS-status kunde förslagsvis fungera som samarbetspartner och värd för ett EU-projekt som utvecklar åt Kvarkenregionens tidningar en juridiskt och ekonomiskt hållbar modell för ett Öster-Västerbotten samarbete. Med hjälp av EU-pengar kunde man, förutom att bedriva ett organiserat och återkommande tidningsutbyte i samma anda som ”Mer nyheter över gränsen”, även anställa personal för att skapa och driva samarbetsformer som möjliggör mera delande på artiklar med relevans för Kvarkenregionen, journalister som jobbar med kvarkennyheter och en rättvis fördelning av nya annons och prenumerationsintäkter som ett utökat samarbete förväntas leda till.

De tidningar som lyckas med att skapa fungerande och återkommande samarbetsrutiner kunde på lång sikt skapa en vision för en gemensam digital nyutgåva som ett komplement till lokala och regionala nyheter, förslagsvis med arbetsnamnet ”Kvarkenposten”, med delat och nyproducerat innehåll från samtliga tidningar i Kvarkenregionen som ingående behandlar de tidigare nämnda unika kvarkenfenomenen som t.ex. Botnia-Atlantica transportkorridoren och säkerhetspolitikens inverkan på Kvarkenregionen. Den digitala utgåvan kunde presenteras inte bara till redan existerande lokala och regionala läsare utan skulle också tjäna till att profilera Kvarkenregionen inför turister, arbetskraft, kultur- och näringslivsfolk och beslutsfattare i övriga regioner i Norden, huvudstäderna, Bryssel och internationellt. Inom dessa målgrupper kunde man hitta potentiella läsare och annons- eller prenumerationskunder ifall man kunde erbjuda djuplodande kvalitativ journalistik specialiserad på att granska gränsöverskridande kvarkenfenomen. Förverkligandet av denna vision skulle innebära omfattande verksamhet inom alla tre initiativkategorier.

Olav Jerns förebild och inspiration för ett nytt mediesamarbete i Kvarkenregionen som han framförde under seminariet var de samiska Odasat nyheterna som görs som ett svenskt-finskt-norskt samarbete. Detta omfattande och rätt kostsamma public service alternativ med dagliga nyhetssändningar, vilket Jern själv också påpekade, skulle kunna ha en verksamhet inom alla tre initiativkategorier.

Under seminariet presenterades också en modell för hur man att på ett snabbt och enkelt sätt kunde förverkliga ett initiativ i kategori C. Som en kommentar från seminariepubliken föreslog Marie Sjölind, Kommunikationskoordinator från Österbottens förbund att man kunde skapa en Facebookgrupp med namnet ”Kvarkennews” där var man delar de kvarkennyheter som görs.

I en kommentar från seminariepubliken uppmärksammade Klas Backholm, universitetslärare i statskunskap med masskommunikation vid Åbo Akademi i Vasa, att ivern, tid och intresse finns hos deras studerande att delta i utbyte med Umeå. Ytterligare menade Backholm att det finns en obalans mellan deras studerandes intressen att delta i utbyte på andra sidan Kvarken och studiestöd och praktikperioder som är rätt begränsade till Svenskfinland. Backholm ställde följande öppna fråga: Hur kan man tänka långsiktigt med att lägga grunden för intresset bland studerande att jobba utgående från kvarkenperspektiv?  Svaret som han sökte torde ha varit mera möjligheter att göra utbyte och praktik hos medieaktörer och utbildningsinstanser på andra sidan Kvarken. I en kommentar till detta inflikade Edvinson att Nordjobb och Nordpluss erbjuder goda möjligheter till utbyte, men att detta är rätt okänt bland studiehandledare i Västerbottens utbildningsinstitutioner. Enligt Edvinsson behövs det utbildning för att informera studiehandledare om dessa möjligheter. Det som både Backholm och Edvinsson efterlyser är alltså flera olika åtgärder som möjliggör att studerande med intresse av medier kan involveras i initiativ som förverkligar aktivitet inom kategori A. Det flertal studerande från statskunskap med masskommunikation vid Åbo Akademi i Vasa som deltog i seminariet torde vara intresserade av att inkludera kvarkenperspektiv i sina studier och praktik ifall de bereds bättre möjligheter till att göra detta.

I slutet av seminariet sammanfattade Backgren de initiativ och idéer som framkommit och uppmanade samtliga seminariedeltagare att ta steg för att förverkliga det som diskuterats. Inbjudan riktas också till medieintresserade läsare av detta seminariereferat att fundera på hur de kan konstruktivt kommentera, bidra till, eller delta i förverkligandet av de under seminariet presenterade initiativen. Läsare får också självfallet använda sig av de presenterade idéerna och informationen om finansieringsmöjligheter för att komma på och förverkliga nya mediesamarbete och arbete för att skapa och uppmärksamma kvarkennyheter.

Genom att förverkliga mångfalden av initiativ som presenterades under seminariet, och därtill ytterligare initiativ som lär uppstå under det kommande året som en följd av påbörjat arbete och idébildande, skapas en dynamisk helhet där var de olika beståndsdelarna understöder och förstärker varandra. Flera mediesamarbeten och kvarkennyheter som uppmärksammar aktuella gränsöverskridande fenomen väcker ett större intresse för Kvarkenregionen som sin tur ökar efterfrågan på flera nyheter om regionen. Yggdrasilredaktionen har valt att kalla denna statsgränsöverskridande självförstärkande samarbetsmodell för en mångfald av medieaktörer för Kvarkenmodellen. Förverkligandet av Kvarkenmodellen gynnar utvecklingen av Kvarkenregionen på tre olika sätt.

  1. Kvarkenregionen ges flera och synligare Kvarkennyheter, d.v.s. nyheter ur ett statsgränsöverskridande perspektiv som inkluderar synvinklar från båda sidorna av Kvarken på dagsaktuella statsgränsöverskridande fenomen.
  2. Kvarkennyheterna skapar underlag för en statsgränsöverskridande regional offentlighet i Kvarkenregionen där var gemensamma frågor kan diskuteras på ett mångsidigt och balanserat sätt.
  3. Kvarkenregionens möjligheter, utmaningar och behov kan synliggöras inför omvärlden med hjälp av kvarkennyheter och en gemensam gränsöverskridande offentlighet.

Yggdrasilredaktionen, eller en annan koordinerande organisatör, kommer att bjuda in till ett nytt seminarium våren 2021 för alla de medieaktörer som deltagit i arbetet med att skapa Kvarkenmodellen. Syftet med seminariet kommer att vara att med hjälp av diskussioner följa upp hur de olika initiativen har förverkligats och hur de kunde vidareutvecklas. Årligt återkommande möten för att analysera, förbättra och bygga vidare på det som uppnåtts kommer att bli en del av Kvarkenmodellen.

Christian Sourander

Christian.sourander(a)yggdrasil.fi

 

 

Diskussion

  • Facebook