Hyperloop behöver en nordisk förbundsstat
Publicerat 23 mars, 2017
Ett framtida integrerat Norden som sammanlänkas med hjälp av en Hyperloopförbindelse och som leder den gröna omställningen av världsekonomin är en fantastisk vision.
Yggdrasil.fi genomförde i samarbete med Centrum för Nordenstudier (CENS) vid Helsingfors universitet seminariet ”Nordiskt ekonomiskt ledarskap – frågor och svar” den 7.3.2017. Som föreläsare deltog Hilde Kjerlsberg från Nordiska investeringsbanken och Risto E.J. Penttilä, chef för Centralhandelskammaren i Finland. Syftet med seminariet var att diskutera det nordiska samarbetets möjligheter i en samtid där var ekonomisk protektionism ser ut som ett möjligt framtidsscenario. Seminariet genomfördes som en paneldiskussion med Johan Strang från CENS som diskussionsledare. I seminariepubliken återfanns ett flertal välkända profiler inom det nordiska samarbetet. I föreliggande referat över seminariet framför jag även några synpunkter på hur idén om ett nordiskt förbund kunde komplettera det nordiska ekonomiska samarbetet. Ytterligare tankar kring hur ett enat Norden skulle skapa bättre förutsättningar för ekonomin hittas i artikeln ”En nordisk förbundsstat tryggar framtidens ekonomi” HBL 28.1.2017. En ljudinspelning av paneldiskussionen kommer att vara tillgänglig nästa vecka på yggdrasil.fi.
Hilde Kjelsberg inledde sitt anförande med att berätta om Nordiska investeringsbankens (NIB) verksamhet. Syftet med NIB är att tillhandahålla finansiering för projekt som bidrar till den gröna omställningen av ekonomin och Nordens konkurrenskraft. I en mera informell kommentar efterlyste Kjelsberg mera långsiktigt tänkande hos politikerna. Kjelsberg pekade på att politikerna tycker om att börja nya projekt för att vinna röster i val, men det gäller också att slutföra redan påbörjade projekt för att uppnå långsiktighet. Problemet med många olika påbörjade projekt torde hänga ihop med att det nationella perspektivet är rätt begränsat med tanke på att båda miljöfrågor och ekonomin är i huvudsak nordiskt gränsöverskridande till sin natur. Exempelvis torde det vara lättare att formulera långsiktiga planer för komma åt miljöproblemen i Östersjön och skapa en förnuftig grön reglering av det nordiskt gränsöverskridande näringslivet i ett nordiskt förbund.
Risto E.J. Penttilä talade varmt för en Hyperloopförbindelse som en stor ekonomisk möjlighet för Norden. Hyperloop är ett nytt revolutionerande transportsystem. Det finns redan långtgående planer för en förbindelse mellan Sverige och Finland som skulle gå via Åland. Näringslivet är starkt nordiskt integrerat och som bäst pågår även en renässans inom nordisk kultur. I Norden finns dessutom ett sammanhållande kitt i form av: historia, samhällsmodell, språk, religion – även i sekulariserad form, folkligt förankrad nordism, och geografi som nordlig periferi i Europa. Ett nytt snabbt transportsystem som sammanbinder allt detta skulle utgöra en fantastisk helhet. Hyperloopförbindelsens betydelse för det nordiska är alldeles för stor för att det går att skriva om det på några enstaka rader i detta referat. Utan ett nordiskt förbund av något slag är det dock svårt att se hur en Hyperloopförbindelse skulle kunna leva upp till hela sin potential. Liksom dagens pendlare på Öresundsbron fastnar i id-kontroller så finns det även en uppenbar risk för att framtida Hyperloopresenärers vardag skulle försvåras av gamla och nya nordiska gränshinder.
Trots den breda och hela tiden växande nordiska integrationen finns det fortsättningsvis många gränshinder de nordiska länderna emellan. I diskussioner efter seminariet framkom röster som menade att gränshindren dessutom ser ut att bli flera. ID-kontrollerna på Öresundsbron är kanske det mest uppenbara och trängande exemplet på hur ont blivit värre. Det nordiska gränshinderrådet jobbar i motvind i och med att de lappar gränshinder då de redan uppstått. Det finns få möjligheter att stoppa gränshinder före de uppstår. Mera lagstiftningssamarbete, som t.ex. rekommenderas av Kimmo Sasi på gästkolumnistplats på Yggdrasil.fi, kan ses som en möjlig till gränshinderrådet kompletterande preventiv strategi. Men utan ett nordiskt förbund av något slag är det osannolikt att Norden någonsin kommer att uppnå den politiska tyngd som behövs för att komma nära en nollvision för gränshindren.
Vad kostar gränshindren för Norden och går det att uppskatta storleken på framtida investeringar som aldrig görs på grund av gränshindren? Jag ställde frågan under seminariet. Enligt en av seminariedeltagarna hade det gjorts ett försök för några år sedan att uppskatta vad gränshindren kostar Öreundsregionen, men det var för svårt att räkna ut så konsulterna gav upp. Tanken bakom min fråga var att om man kunde få fram en siffra av något slag som visar på hur stora förlusterna är så vore det också lättare att visa på vad man kunde vinna på att avlägsna gränshindren. Denna siffra skulle alltså främst ha ett pedagogiskt åskådliggörande syfte. Vi vet redan svaret på frågan och det är att gränshindren kostar Norden väldigt mycket.
Christian Sourander
Verksamhetsledare för Yggdrasil.fi
Taggar: Hyperloop > nordisk förbundsstat