Frivillighed ligger i det nordiske DNA
Publicerat 11 februari, 2016
Intervjun är skriven av Nicolai Stampe Qvistgaard som är seniorrådgivare vid Nordiska rådet och har publicerats i Nordens Tidning Nr 4/2015. Nordens Tidning är en partipolitiskt obunden, utkommer med fyra nummer per år och ges ut av Föreningen Norden i Sverige. En länk till hela Nr 4 med samtliga artiklar hittas här.
Den nordiske velfærdsmodel har vist sig gang på gang, at være holdbar.
Sverige, Danmark, Finland, Norge, Island, Grønland, Færøerne og Ålandsøerne – er lande og områder med store forskelle, men også med store lighedspunkter. Som udgangspunkt spiller demokratiet den vigtigste rolle for alle disse velfærdsstater og alle beslutninger tager afsæt i en demokratisk tanke og ikke mindst en demokratisk vision. Den nordiske velfærdsmodel handler blandt andet om være solidarisk via skatten – men den handler også om lighed og frihed – for alle – uanset alder, køn, etnicitet, religion og politisk overbevisning. I sidste ende, viser det sig, at de nordiske lande imødekommer udfordringer – forudsigelige og uforudsigelige på bedste vis og uden for store negative konsekvenser. Men uden frivillige kræfter ville den nordiske model ikke eksistere, mener det danske folketingsmedlem Henrik Dam Kristensen (S) Riksdagsledamot Hans Wallmark (M).
– Med jævne mellemrum opstår der store internationale kriser. Se bare den økonomiske krise men også når vi ser tilbage på de forskellige oliekriser. Ofte er det det de sydeuropæiske lande som bliver hårdest ramt.
– Det vi kan se er, at det er de nordiske lande som kommer mest helskindet igennem uden de store samfundsmæssige ændringer. Vi er naturligvis ikke gået helt uberørte igennem kriserne. Men helt sikkert på en mere skånsom måde. Min pointe her er, at det er vores solidaritet og der har vist sig at være bæredygtig. Og den er tæt knyttet sammen med civilsamfundets frivillighed, siger Henrik Dam Kristensen, som også er medlem af Nordisk Råds Præsidum.
Riksdagsledamot och ordförande i den svenska delegationen till Nordiska rå- det, Hans Wallmak (M) mener, at den nordisske model vil blive sat på prøve i løbet af de kommende år.
– Den internationella konkurrensen ökar hela tiden. Andra länder och världsdelar bygger nu upp sin välfärd. Vi konkurrerar varje dag, varje minut och varje sekund. Om vi inte är bäst, finner de smartaste lösningarna och organiserar våra samhällen på det mest effektiva sättet är andra mer än villiga att springa förbi oss. Samtidigt har Norden sedan 1800-talet visat sig vara internationellt framgångsrikt. Det handlar om sammanhållning och tillit, men också om utbildning, kunskap och handel. Den nordiska välfärden bygger på en fortsatt hög ekonomisk tillväxt, siger Hans Wallmark, som også er præ- sidiemedlem i Nordisk Råd.
Ifølge Henrik Dam Kristensen ligger det i det DNA, at være frivillig eller give et frivilligt bidrag i større eller mindre grad. Om du er træner i den lokale boldklub, står vagt ved det lokale cykelløb, samler ind eller sidder i bestyrelse. Der er utallige måder at være frivillig på.
– Prøv engang at lukke øjnene og forestil dig at der ikke var frivillige kræfter i samfundet omkring dig, så ville det være en helt anderledes verden og virkelighed der var omkring dig. – Det er de frivillige kræfter som kitter vores samfund sammen. Det er ikke nok at betale en høj skat – vi skal også engagere os i samfundet omkring os. Se bare på den mor eller far som giver et nap med i datteren eller sønnens skole eller børnehave.
– Vi kan også det i forbindelse med den aktuelle flygtningekrise. Når de store politiske dagsordenen har lagt sig, så træder de frivillige til. Det er alt lige fra lektiehjælp til at være kontaktfamilier. Frivillige foreninger, organisationer og private aktører og initiativer binder samfundet sammen.
Hans Wallmark er enig med Henrik Dam Kristensen i vigtigheden af at holde sammen i samfundet.
– Och hur vi formas, och själva är med och formar, i det lokala civilsamhället. Det finns många aspekter av delaktigheten men själv vill jag understryka vikten av bildning. Vi såg den i Grundtvigs tankar kring folklig delaktighet i Danmark och i Sverige under 1800-talet fanns en stark folkbildningsvilja kanaliserad genom frikyrkor, arbetarrörelse, nykterhetsloger och studentföreningar. Det är en sanning giltig in i dag att det öppna fria samhället bygger på kunskap och fakta. Kanske särskilt viktigt i tider av så kallade nättroll, siger Wallmark.
Nicolai Stampe Qvistgaard, seniorrådgiver i Nordisk Råd
Taggar: frivillighet > nordiskt civilsamhälle