Historiskt förslag om nordisk förbundsstat

Publicerat 22 oktober, 2014

AndersEriksson

Bild: Anders Eriksson, Ålands Lagting

Nordiska parlamentariker driver förbundsstatsfrågan vidare i Nordiska rådet genom att föreslå tillsättandet av en utredning om konkreta alternativ för hur en nordisk förbundsstat kunde se ut. De nio rådsmedlemmarnas initiativ bygger på de senaste årens debatt om en nordisk förbundsstat och tidpunkten för att förnya och fördjupa debatten är väl vald.

I egenskap av parlamentariker vid Nordiska rådet har nio rådsmedlemmar tillsammans lämnat in ett ”Medlemsförslag om initiativ till att gå vidare med tanken på en Nordisk förbundsstat”. Målet med förslaget är att be Nordiska ministerrådet att tillsätta en grupp av experter från de nordiska universiteten för att utarbeta olika modeller för hur en nordisk författning kunde se ut. Författningsmodellerna skulle sedan fungera som konkreta alternativ i diskussion om förbundsstatsfrågan. Parlamentarikerna bakom förslaget är Anders Eriksson (Åland), Christian Beijar (Åland), Christina Gestrin (Finland), Finn Sørensen (Danmark), Helgi Abrahamsen (Färöarna), Høgni Hoydal (Färöarna), Robert Marshall (Island), Steingrímur J. Sigfússon (Island) Torgeir Knag Fylkesnes (Norge). Medlemsförslaget läggs fram under Nordiska rådets 66:e session i Stockholm den 28–30.10. Nästa steg i ärendegången är att förslaget behandlas i Nordiska rådets presidium, rådets politiska ledning. Presidiet kan sedan göra en rekommendation till Nordiska ministerrådet om att anta förslaget.

Enligt den åländska parlamentarikern och vice ordförande för Nordiska rådets mittengrupp Anders Eriksson kan man vitalisera debatten om en nordisk förbundsstat genom att ge ”väl utarbetade konkreta alternativ och modeller som man kan ta ställning till” och genom att föra debatten inte bara i Nordiska rådet utan även inom de olika nationella parlamenten. Redaktionen har intervjuat Anders Eriksson för att få mera bakgrundsinformation om medlemsförslaget.

När och hur uppstod tanken om att lämna in ett medlemsförslag i förbundsstatsfrågan?

Efter publiceringen av Gunnar Wetterbergs bok Förbundsstaten Norden (2010) verkar det som om idén om en nordisk förbundsstat slagit rot på flera olika ställen i Norden. Tanken om att utreda vilka diskussionsdugliga konkreta alternativ som finns att tillgå för hur en förbundsstat skulle kunna se ut kan man säga har uppstått på samma gång på flera olika håll. Bland oss nio som nu tagit fram förslaget finns alla länder och självstyrande områden i Norden med, förutom Grönland och Sverige, representerade. Orsaken till att rådsmedlemmar från Sverige inte är med är att den svenska delegationen som vi knutit kontakter med i denna fråga böts ut just då det var dags att gå vidare med medlemsförslaget. Det blev därmed rätt ont om tid med att knyta kontakter hos nya svenska rådsmedlemmar som kunnat vara med på medlemsförslaget.

Hur stort stöd tror du ert medlemsförslag har bland Nordiska rådets ledamöter?

Det är svårt att säga. När Gunnar Wetterberg först kom ut i en kolumnartikel i Dagens Nyheter (27.10.2009) med tanken om förbundsstaten Norden var samtliga regeringschefer i Norden rätt snabba med att avfärda förslaget. Men likväl fick Gunnar Wetterberg i uppdrag av Nordiska ministerrådet att följande år skriva sin bok Förbundsstaten Norden (2010). Förbundsstaten Norden väckte en bred debatt och nu vill vi föra debatten om en nordisk förbundsstat vidare genom att presentera konkreta alternativ för hur en den kunde se ut.

Syftet med medlemsförslaget är som sagt att ”vitalisera” debatten om en nordisk förbundsstat. Hur skulle du vilja se att debatten utvecklades, vem eller vilka kunde föra debatten vidare i en positiv riktning?

Som ett första steg bör Nordiska ministerrådet tillsätta en expertgrupp bestående av lämpliga experter från olika nordiska universitet som utarbetar olika modeller för hur en nordisk förbundsstat kunde se ut. Jag skulle gärna se att man sedan diskuterar de olika modellerna för en nordisk förbundsstat inom samtliga nationella parlament i Norden. Därtill kunde samma debatt föras i Nordiska rådet och dess reformgrupp. För att debatten skall bli bra gäller det att ha olika väl utarbetade konkreta alternativ och modeller som man kan ta ställning till.

Finns det enligt ditt tycke ytterligare steg man kan, eller borde ta, för att komma närmare förbundsstaten Norden?

Om Nordiska ministerrådet tillsatte en expertgrupp bestående av experter som utarbetar modeller för en förbundsstat kunde dess arbete följas upp, och vid behov skyndades på, av en kommitté bestående av en grupp rådsmedlemmar från Nordiska rådet. Då tror jag att vi kunde få goda och intressanta resultat inom en på förhand utsatt tid. Kommittén kunde ta modell av det nuvarande gränshinderrådet som övervakar arbetet med att ta bort gränshinder i Norden. Att ta modell av gränshinderrådet vore ett bra sätt att utöva parlamentarisk kontroll och se till att expertgruppens arbete framskrider enligt planerna.

Kommer gruppen bakom medlemsförslaget att fortsätta driva tanken om en nordisk förbundsstat efter att medlemsförslaget har behandlats av presidiet?

Förutom att vi nu står bakom detta medlemsförslag kommer åtminstone jag även i framtiden att driva denna fråga på olika sätt. Flera opinionsundersökningar har visat att en nordisk förbundsstat har ett starkt stöd i folkopinionen i samtliga nordiska länder. Det finns många bra orsaker som nämns i medlemsförslaget till att genomföra en grundlig diskussion om en nordisk förbundsstat.

De nio rådsmedlemmarnas initiativ kommer vid en intressant tidpunkt. Förutom Gunnar Wetterbergs uppmärksammade bok Förbundsstaten Norden har även ett flertal rapporter publicerats de senaste åren (t.ex. Stoltenbergrapporten 2009 och Nordiska Gemenskaper 2012) vilka alla pekar på olika områden där ett utökat nordiskt samarbete är möjlig och önskvärd. Konkreta modeller för hur en nordisk förbundsstat kunde se ut skulle utgöra ett utmärkt komplement till dessa undersökningar. Tillsammans med den nordiskt sinnade folkopinion utgör de olika rapporterna en god grogrund för en förnyad och bred debatt på olika nivåer om hur det framtida Norden bör utvecklas.

Debatten om Nordens skulle även gagnas av om den fördes mellan dem som berörs av den, d.v.s. de nordiska medborgarna. Medborgardiskussionerna om Nordens framtid skulle vitaliseras och förnyas om allmänheten fick flera konkreta politiska alternativ att ta ställning till. Torsdagen den 28.10.2014 arrangeras i Stockholm ett toppmöte mellan de nordiska regeringscheferna och en av punkterna på agendan är ”visioner för framtidens Norden”. Toppmötet i Stockholm kunde utgöra ett utmärkt tillfälle för även de nordiska regeringscheferna att inleda en förnyad debatt om Norden där var förbundsstatsfrågan tas upp till diskussion som en av visionerna för Nordens framtid.

Av: Christian Sourander

christian.sourander(a)yggdrasil.fi 

Diskussion

  • Facebook