En förstärkning av minoritetsspråken ger mervärde åt hela Norden
Publicerat 23 april, 2014
Utbredning: Samiska språk i gult och finska språk i gulbrunt
Försvarare av skolsvenskan som obligatoriskt ämne i finskspråkiga skolor i Finland pekar gärna på nyttan av att kunna kommunicera med andra nordbor som ett viktigt argument för att man skall läsa svenska i Finland. Att stärka minoritetsspråken i Norden som t.ex. svenskan i Finland och finskan i Sverige ger flera positiva effekter för Norden som helhet.
Finland, Norge och Sverige förenas inte bara genom svenskan och norskan, men också genom finskan, kvänskan och samiskan. De samiska språken utgör ett dialektkontinuum där den samiska dialekten Nordsamiska utgör den mest spridda dialekten. Den här dialekten talas i de norra delarna av Norge, Sverige och Finland. Det betyder att samernas språk, likt de nordiska språken, överskrider nationsgränserna. Finskan är Sveriges största språkliga minoritet med en officiell status som åtnjuter ett språksyskonskap med Norges kväner och mäenkielispråkiga i Sverige, mycket likt det syskonskap svenskan, danskan och norskan har.
De ovan nämnda språken är officiella minoritetsspråk med lång historisk förankring i de nordiska länderna och t.ex. de i Sverige som har finskan och samiskan som modersmål har vissa språkliga rättigheter. Detta innebär att man har rätt till viss kommunal service på sitt språk och rätt till att lagar som berör det egna språket översätts. Detta i sin tur har gjort att det har blivit allt viktigare att hitta personal inom kommunal service som behärskar minoritetsspråk.
Det kan vara rätt svårt att hitta personal med rätt språkkunskaper men om man stärker de olika minoritetsspråkens ställning inom det nationella utbildningsväsendet kan man bättre möta detta behov. Som ännu en kompletterande lösning på detta problem kan man välja att se hela Norden som arbetsmarknad. T.ex kan man höra finlandssvenskar och finskspråkiga producera finskspråkig service i Sveriges finsk- och tvåspråkiga radioprogram, som till exempel programmet “Finska pinnar”. Nyhetssändningar på samiska finns i Norge, Sverige och Finland som en samproduktion mellan de tre ländernas rundradiobolag. Som ännu ett exempel kunde nämnas att yggdrasilredaktionen har tidigare uppmärksammat att man genom att rekrytera barnskötare från Sverige kunde åtgärda bristen på svenskspråkiga barnskötare i Finland.
Stärkta minoritetsspråk inom utbildningsväsendet kan också underlätta rörligheten på den inre nordiska arbetsmarknaden. Till exempel, skulle möjligheterna att lära sig finska i Sverige vara större, kunde steget till att söka jobb i Finland vara mycket kortare. I Sverige kan man idag välja finska från sjätte eller sjunde klass, men det gäller bara några få skolor. Dessvärre, inget av de universitet där man kan studera finska tillåter att man i lärarutbildningen har med finska som främmande språk i sin ämneskombination. Med andra ord måste man fara till Finland för att läsa ämnesdidaktik i finska.
Förutom uppenbara fördelar för den inre nordiska arbetsmarknaden leder även generösare språkklimat för minoritetsspråken till att språkrelaterade konflikter lättare kan övervinnas. Språkliga minoriteter känner sig mindre hotade då deras språk beaktas och majoriteterna kan bli mera förstående då de inser att även deras eget språk är i minoritet i ett annat nordiskt land.
Av: Markus Söderman markus.soderman(a)yggdrasil.fi
Taggar: B-språk > Kvener > kvensk > Meänkieli > nordiska språk > samiska > sverigefinnar