Krimkrisen öppnar för ett gemensamt finskt-svenskt inträde i Nato

Publicerat 17 mars, 2014

Krimkrisen har öppnat en debatt om Nato i Finland på högsta politiska nivå. Flera representanter för de finländska riksdagspartierna är eniga om att ifall Sverige beslutar sig för att gå med i Nato kommer Finland sannolikt att följa efter. Det finns även tecken i social media på att den traditionellt sett Natoskeptiska finländska folkopinionen kan ändra sin åsikt gällande ett medlemskap. För den som förespråkar nordiska försvarspolitiska lösningar utanför Nato kan det nu bli bråttom att presentera alternativ.

Onsdagen den 12 mars 2014 diskuterade Sveriges, Norges, Finlands och Estlands försvarsministrar Nato på den finländska rundradiokanalen Yle 1. Både Norges och Estlands försvarsministrar välkomnade ett eventuellt finländskt och svenskt Natomedlemskap. Försvarsministrarnas diskussion efterföljdes av en ny debatt, den här gången mellan representanter för samtliga finländska riksdagspartier. Det här var en fortsättning på den debatt som hade först i Finlands riksdag samma dag.

I diskussionsprogrammet förespråkade den före detta utrikesministern och samlingspartisten Ilkka Kanerva både ett finländskt Natomedlemskap och ett statsfördrag inkluderande gemensamma försvarsförpliktelser med Sverige. Även Svenska folkpartiets (sfp) tidigare försvarsminister Stefan Wallin talade varmt för ett statsfördrag med Sverige i kombination med ett Natomedlemskap.

Idén om ett finskt-svenskt försvarsförbund hade redan våren 2013 lyfts fram av Jan Erik Enestam (sfp) – f.d. generaldirektör för Nordiska Rådet och tidigare försvarsminister i Finland. Olikt Kanerva argumenterade däremot Enestam för ett finskt-svenskt försvarsförbund utanför Nato. Enestam motiverade sitt ställningstagande i ett tal där han punktvis visade på fördelarna med ett gemensamt finskt-svenskt försvar, ett försvar som enligt Enestam redan i dagens läge kompletterar varandra på många olika punkter.

Även de traditionellt Natoskeptiska Sannfinländarnas representant i tv-debatten, Jussi Niinistö, ordförande för försvarsutskottet i riksdagen, hävdade att om Sverige går med i Nato kommer det att ha en ”väldigt stor betydelse” för den finländska Natodiskussionen. Att Niinistö som Sannfinländarnas representant indirekt antyder att Finland skulle följa efter Sverige in i Nato kan ses som en kursändring i deras försvarspolitik.

Centerpartiets Seppo Kääriäinen, också han f.d. försvarsminister, förespråkade en diskussion om ett eventuellt finländskt Natointräde endast ifall folkopinionen tydligt visar på att en majoritet av Finlands folk vill gå med i Nato. Folkopinionen har hittills varit negativt inställd till ett finländskt medlemskap, men  diskussionen i de sociala medierna antyder att detta kanske kommer att ändras inom en nära framtid. (Blev Nato plötsligt intressant? Svenska Yle 4.3.2014)

Socialdemokraternas, Kristdemokraternas och Vänsterförbundets representanter förblev skeptiska till ett finländskt Natomedlemskap under hela tv-debatten. Å andra sidan, om de traditionellt skeptiska Sannfinländarna nu ser ett finländskt Natomedlemskap som en möjlighet – beroende av Sveriges val – så är det inte länge osannolikt att även de övriga Natoskeptiska partierna ändrar sitt ställningstagande. Speciellt om folkopinionen visar tecken på att mjukna i sitt motstånd mot Nato.

HBL(2) 12.3.2014-Nato-en debatt som måste förasHBL(1) 12.3.2014-Nato-en debatt som måste förasDet är värt att notera att Svenska Folkpartiet under efterkrigstiden flera  gånger innehaft försvarsministerposten i Finland. Vidare, i en debattartikel i dagstidningen Hufvudstadsbladet, som publicerades samma dag som tv-debatten visades, uppmanade samtliga f.d. försvarsministrar från Svenska Folkpartiet till en debatt om Nato. Orsaken till den här uppmaningen var händelserna vid Krimhalvön. (Nato – en debatt som måste föras HBL 12.3.2013. Se inbäddad bildbilaga).

Yggdrasilredaktionen har i en tidigare i en artikel diskuterat vad finskt-svenskt Natomedlemskap eventuellt kunde innebära för nordiskt säkerhetspolitiskt samarbete. Läs mera om detta och den efterföljande diskussionen på artikeln (”Är NATO en möjlighet eller bromskloss för det nordiska samarbetet?” Yggdrasilredaktionen 24.2.2014)

Många debattörer pekar på att Stoltenbergraporttens försvarspolitiska samarbetspunkter lättare kunde förverkligas om även Finland och Sverige vore Natomedlemmar. Det finns även de ledarskribenter som pekar på att allt nordiskt försvarssamarbete utanför Nato är förutbestämt att vara av rätt liten betydelse.(”Militär nordism räcker inte” Helgotland.se 25.2.2014)

Det börjar bli bråttom för de som enbart vill diskutera finsk-svenska försvarslösningar och möjligheterna för ett betydande nordiskt försvarssamarbete utanför Nato.

Av: Christian Sourander

christian.sourander@yggdrasil.fi

Diskussion

  • Facebook