Oberoende nordiskt affärsverk för hanteringen av burk-flaskpant efterlyses

Publicerat 16 oktober, 2013

Köper du ibland drycker från ett nordiskt land (eller Åland) för att konsumera i annat nordiskt land? Då har både du och miljön intresse av att du kan lyfta panten oberoende var i Norden du befinner dig. Genom ett samnordiskt pantsystem för dryckesbuteljer kan man öka återvinningsgraden samt ge mera pengar i fickan till den nordiska konsumenten.                                                                                                                                                                                         Gästkolumnist på Yggdrasil.fi

 Krister A. Martell har jobbat på Carlsberg/Sinebrychoff:s regionlager på Åland (kontorsansvarig) samt utvecklat systemupplägget JARA OPTIMAX för övervakning/kontroll av pantbelagt returmaterial för dryckesindustrin. 

I ca fem (5) år har frågan om ett nytt gemensamt nordiskt pantsystem för dryckesemballage diskuterats i NR (Noridska rådet), Gränshinderforum och NMR (Nordiska ministerrådet) utan något konkret  synbart resultat.  Den största orsaken till varför man inte kommit till någon lösning hittat en framkomlig väg är att utredarna haft kopplingar till de nationella pantorganisationerna vars intresse är att upprätthålla status quo. Därför har man aktivt underlåtit att diskutera/utreda den lösning som Kommerskollegiet föreslagit (Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik som arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU). Se nedan för utdrag ur rapporten (Samordna retursystemen för dryckesförpackningar inom EU/EES, 2004):

  “På EU:s inre marknad finns olika nationella system för återvinning och återanvändning av dryckesförpackningar. Vi har i denna rapport uppmärksammat att både företag och pri- vatpersoner möter problem när de vill sälja och handla drycker på den inre marknaden. En uppsplittring av marknaden för drycker är dock varken gynnsam för miljön, den fria rörlig- heten av varor eller konsumenterna. Rapporten tar därför upp möjligheter att införa ett samordnat system för återvinnings- och retursystem för dryckesförpackningar inom EU, Norge, Island och Liechtenstein. Enligt vår vision skulle ett samordnat system kunna vara utformat som de nationella system som finns i Norden i dag, fast på ett europeiskt plan. Den som för ut en förpackning på den inre marknaden skulle kunna betala en viss avgift till ett gemensamt organ som sedan fördelar pengarna beroende på var konsumenter och fö- retag väljer att lämna in förpackningarna för återvinning. På så sätt skulle miljön skyddas och snedfördelningar av kostnader undvikas samtidigt som handeln på den inre markna- den inte skulle hindras. Systemen i Sverige, Finland, Danmark och Norge fungerar princi- piellt lika, även om det finns detaljskillnader. Därför vore det lämpligast att, som ett första steg, samordna retursystemen i dessa länder. Systemet borde som ett första steg sam- ordna pantclearingen som borde administreras av en särskilt utsedd instans som garante- rar konkurrensneutrala ramvillkor”

Jan Rehnberg f d vd i Returpack AB och Copenhagen Economics har utrett möjligheterna för ett nytt nordiskt pantsystem men ingen av dem har ens nämnt denna “instans” i sina begränsade utredningar.   Konkurrensverkets rapportserie 2003:3 (Sverige) (Konkurrenseffekter av pant- och retursystem för dryckesförpackningar) har också utrett pantsystemet:

“Vilka är problemen och hur kan de lösas? Regeringen har givit Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga och analysera utformningen av de svenska pantsystemen för aluminiumburkar respektive för PET-flaskor. Verkets ut- redning visar sammantaget på ett system som har konkurrenshämmande och handels- hindrande effekter och som särskilt försvårar för mindre och utländska aktörer att ta sig in på den svenska marknaden”.

Se denna länk till en pdf rapport på konkurensverket.se för ytterligare information.

Orsaken till varför Konkurrensverket- och Kommerskollegiet i Sverige har utrett pantsystemet är att ett litet danskt bryggeri påpekade för dåvarande svenska ministern Leif Pagrotsky om bristerna i pantsystemet och svårigheten att lansera drycker över nationsgränserna till rimliga kostnader m m. Det är såklart marknaden själv som skall se till att utbud – efterfrågan på varor/tjänster fungerar över bl a nationsgränser men när inte det fungerar så bör samhället träda till och se till att alla aktörer får samma grundförutsättningar för sin affärsverksamhet. På EU nivå har man bl a märkt att bank- och mobiltelefonoperatörerna inte själva klarar av att se till att alla användare ges möjligheter till att verka över nations- gränserna till ett rimligt pris och därför skridit till åtgärder (några exempel hittas på denna länk).

Utredningarna har inte heller tagit i beaktande den pant som inte blir uttagen dvs pantnettot som är ungefär 10 % av den totala pantomsättningen/år (I Finland 310 M €/år). I Finland har pantorganisationen under perioden 2005-2011 underlåtit att fakturera sina hu-vudmän (bryggerierna) hanteringsavgifter om ca 100 miljoner €. Det innebär samtidigt att man levererar en subvention eller dold dividend samtidigt som man skapar en inbyggd mekanism där sämre återvinning ger bättre business för bryggerierna. I Norge regleras detta delvis genom att pantorganisationen erlägger en straffavgift om 175 miljoner NOK till staten ifall återvinningsgraden understiger 95 %. Något liknande är på gång i Danmark. Pantnettot under ett år i Finland räcker till att bygga många nordiska- och europeiska pantsystem så argumentet för att det blir för kostsamt håller helt enkelt inte. Pantöverskottet borde nog användas till något bättre än till dividendutdelning åt ägarna av de multinationella bryggerierna.

Utredningen “Options and Feasibility of a European Refund System for Metal Beverage Cans” som EU nyligen utförde gjorde två observationer som är mycket intressanta även för oss på nordisk nivå:

 ”The analysis in the report has highlighted many other matters arising which are, perhaps, worthy of mention. They include the following: If more deposit systems were implemented in Member States across Europe, there could be a need for some general guidelines and principles regarding the use of interoperability solutions;

Modellen vi bygger upp för Norden skulle samtidigt vara modell för övriga länder som vill implementera pantsystem som t ex Skottland. (Dagens Industri 23.8.2013)

”There appears to be a lack of clear understanding, and associated uncertainty, with regards to the appropriate handling of VAT payments on deposits within and between Member States. Further clarification would be valuable in this regard, including assessing the possibility for, and legality of, a zero rate;”

I Norge har man löst detta genom att likställa pant med en deponering som varken är en vara eller tjänst, varvid 0% mervärdesskatt tillämpas. Med samma definition kunde övriga nordiska länder lösa momsfrågan. I Sverige tillämpar man två olika momssatser på panten beroende på alkoholmängd i emballaget, i Finland är det en momssats.

Hur skall det då förändras?

Insamlingssystemet – materialhanteringen för själva returmatetrialet skall inte förändras på nationell nivå utan branschen sköter om det på samma sätt som hittills. Det som skall förändras och skötas av den nya “neutrala instansen” är spelreglerna för inträde till pantsystemet, hanteringen av panten och fördelningen av pantnettot. Instansen kunde drivas och administreras som ett oberoende nordiskt affärsverk.

En fungerande inre marknad för drycker och dryckesförpackningar för hela Norden och Europa är möjligt att uppnå till en rimlig kostnad. De systemlösningarna som krävs och den plattform som byggs kan med fördel även användas för att administrera producentansvaret för varor/förpackningar som är gränsöverskridande som t ex i den alltmer växande E-handeln.

Krister A. Martell Mariehamn – Åland

Diskussion

  • Facebook