Intervju med Gunnar Wetterberg: ”Intresset för att göra gemensamma nordiska saker har ökat påtagligt”
Publicerat 20 augusti, 2013
Yggdrasilredaktionen har intervjuat (16.8.2013) historikern och samhällsdebattören Gunnar Wetterberg för att fråga honom om hur han ser på nutida och framtida trender inom nordiskt samarbete sedan publiceringen av hans bok Förbundsstaten Norden 1.11.2010. Uttalanden av ledande politiker och undersökningar de senaste månaderna tyder på att intresset för nordiska frågor håller på att öka.
Se nedan för en redigerad utskrift av intervjun eller lyssna genom att klicka på länken till ljudfilen: Wetterberg intervju
Redaktionen: Är det nordiska samarbetet djupare nu än jämfört med tre år sedan när du skrev Förbundsstaten Norden?
Wetterberg: Som jag uppfattar det har intresset för att göra gemensamma nordiska saker ökat påtagligt. Det senaste mycket konkreta uttrycket för detta är att Fredrik Reinfeldt har frågat sina nordiska kolleger om de tillsammans med honom vill träffa Obama den fjärde september. Jag tror att insikten om den nordiska dimensionens vikt har ökat den senaste tiden.
Redaktionen: Har man kunnat märka att vissa nordiska länder har varit mera drivande än andra när det gäller att föra fram nordiskt samarbete?
Wetterberg: Jag tror det är så att Danmark sedan dom bytte regering har blivit mera intresserade av det nordiska. I Norge finns det kretsar som kanske är mera intresserade än de flesta andra i och med Stoltenbergrapporten. Men det är svårt att peka ut något land som mera angeläget än de andra.
Redaktionen: Har man kunnat märka på annat håll än bland nationellt förankrade politiker som t.ex. näringsliv, fackföreningsrörelsen, folkrörelserna etc. sådana som driver nordiska frågor?
Wetterberg: Jag skulle säga att de som är mest aktiva nordister idag är företagen. Där fortsätter fusionerna och samarbetet mellan länderna. Därutöver har man strömmen av människor som rör sig mellan de nordiska länderna. Exempelvis har många unga svenskar flyttat till Norge under de senaste åren. Ibland permanent och ibland för säsongsarbete.
Redaktionen: Somliga kommuner betalar även resan dit.
Wetterberg: Ja precis, och det är klokt tycker jag. Jag skulle vilja säga att om man ville urskilja något område där det vore angeläget att gå vidare, så är det att förstärka arbetsmarknadens integration mellan de nordiska länderna. Ett slag arbetsmarknad 2.0 skulle kunna vara att vi försöker få en gemensam arbetsrättslig lagstiftning och så småningom också harmonisera socialförsäkringarna och kanske se om vi kan sluta kollektivavtal som går över landsgränserna.
Redaktionen: Detta leder mig till nästa fråga. Vilket samarbetsområde kommer att bli det viktigaste inom framtiden?
Wetterberg: Jag tror att man kan se det på två olika sätt. Arbetsmarknaden är det som praktiskt berör de allra flesta medborgare. Det [den gemensamma nordiska arbetsmarknaden] var ju på femtio och sextio talet en framgångssaga. Jag tror att det skulle vara dags att ta ett nytt steg på arbetsmarknadens område och då är det arbetsrätten, socialförsäkringarna, kollektivavtalen och skattelagstiftningen som man borde samarbeta kring. Sedan kan man säga att det som också är karakteristiskt för det nordiska samarbetet är att vi har fått en mycket starkare integration på det finansiella området. Både när det gäller banker som går över gränserna och när det gäller försäkringsbolagen. Man kunde fundera på om vi borde ha en finansmarknadslagstiftning som tar fasta på detta som t.o.m. frammanar en samordning av tillsynen på dessa finansiella institutioner.
Redaktionen: Vad är det som exempelvis försäkringsbolagen har gjort?
Wetterberg: Du har exempelvis finländska Sampo och det danska Trygg Hansa samt Vestas som går över gränserna. Därtill är vi är på väg att få stora nordiska finanskoncerner. Exempelvis Nordea, Swedbank, och Danske bank. Finansväsendet är på väg att bli det mest integrerade vi har i Norden.
Redaktionen: Ser du intressekonflikter som kan uppstå mellan de nordiska länderna som kan sätta stop för fortsatt integration?
Wetterberg: Tyvärr har det varit så att sedan flera av de nordiska länderna gick med i Europeiska Unionen att man rätt ofta satt sitt eget lands intresse i det första rummet. Det kan säkert finnas sådana konflikter som exempelvis kunde handla om hur skattelagstiftningen mellan de olika länderna skall se ut. Detta är ett bekymmer och det var därför som jag pläderade för en förbundsstat och att vi skulle skaffa oss en gemensam institutionell ram. Därför att då är det lättare att hitta lösningar på frågor som handlar om t.ex. skattelagstiftningen.
Redaktionen: Tror du att det finns en motsättning mellan nordisk integration och EU integration?
Wetterberg: Nej, det tror jag egentligen inte att det skulle behöva finnas. En hel del av den praktiska nordiska integrationen under senare år är en EU-integration. Vi har varit tvungna att harmonisera med hela EU och då har vi också harmoniserat mellan varandra. Den nordiska integrationen har haft glädje av EU integrationen. Min poäng har varit att Norden kan gå längre än EU med sin integration. Om man skall harmonisera sådant som socialförsäkringar och skatter bygger det på att man kan lita på grundvärderingar i de länder som man harmoniserar med. Och det är jag inte alltid säker på att vi vågar göra när det gäller exempelvis Bulgarien eller Grekland. Men däremot skulle jag säga att mellan Norge, Danmark, Finland och Sverige skulle man mycket väl kunna hitta en sådan harmonisering.
Tryck på länken till Yggdrasils eget diskussionsforum på Facebook för att diskutera inlägget ovan med andra nordbor eller länka till ytterligare information om temat som du anser vara relevant med tanke på att föra diskussionen framåt. Eller länka detta yggdrasilinlägg på Facebook och/eller andra sociala medier enligt eget önskemål genom att välja forum bland genvägarna nedan.
Taggar: förbundsstaten Norden > Gunnar Wetterberg > Intervju med Gunnar Wetterberg