Dansk Sprognævn: Norsk og svensk skal komme før engelsk
Publicerat 3 augusti, 2013
På politiken.dk kan man läsa att Dansk sprognævn föreslår att norska och svenska ska vara de språk som barn kommer i kontakt med allra först under sin skoltid.
”Den store lighed mellem dansk, svensk og norsk betyder, at børnene hurtigere kan få en succesoplevelse med fremmedsprog, som vil motivere dem til at tilegne sig flere sprog i løbet af deres skoletid.”
Politiken hänvisar till en rapport som Dansk sprogævn skickat till kulturministeriet som heter ”Dansk sprogs status 2012” som bland annat handlar om danskans ställning i utbildning, det offentliga och relation till främmande språk.
Fil. Dr. Bodil Due från Aarhus universitet uppger dock för politiken att engelska bör vara det språk som barn kommer i kontakt med förs och inte norska eller svenska. Hon menar att upplevelse Dansk sprognævn talar om lika enkelt kan fås genom engelska, då barn ofta lyssnar på musik och ser på filmer på engelska. Dock så beklagar hon att barn och ungdomar har så svårt till att förstå norska och svenska.
Due har varit med att framställa en av de rapporter som omnämns i Dansk sprogs status 2012 och erkänner att norskan och svenskan kanske lite glömts bort då de arbetade fram rapporten ”Sprog er nøglen til verden – Anbefalinger fra arbejdsgruppen for uddannelse i fremmedsprog”, men att de båda språken är så nära varandra att de kanske inte ska ses som främmande språk.
”Vores kommissorium handlede om fremmedsprog i uddannelsessystemet. Og norsk og svensk er jo så tæt på dansk, at jeg faktisk ikke betragter det som fremmedsprog”
Man kan fundera lite på de här ställningstagandena i vilket fall. Sant är att engelska är ett av de viktigare språken inom näringslivet och att en stor del av Nordens befolkning lär sig en god nog engelska för att kunna klara sig i många svåra situationer. Men engelskan på den nivån brukar inte vara ”färdig” för än i övre tonåren. Då danskan, norskan och svenskan är så pass lik varandra så finns det långt bättre möjligheter för ett yngre barn att kommunicera med varandra långt tidigare intranordiskt än att behöva ta till ett för Norden främmande språk.
Ett kvalificerat antagande är också det att barn som inte utvecklad sin läsförmåga eller engelska så pass bra att den är användbar också konsumerar kultur främst på modersmålet. Här kan de andra skandinaviska språken fungera som en inkörsport till en värld utanför det egna landet redan i lågstadieklass, då man som dansk/svensk/norsk-språkig sagt kan lära sig att förstå något av de andra språken relativt lätt.
Klart är dock att i sådana här diskussioner finns många subjektiva åsikter och man kan förvänta sig att Dansk sporgnævn förespråkar Norden och de nordiska språken, då nämnden har ett tätt samarbete med motsvarande nämnder och organisationer i Norden. Samtidigt så kan man förvänta sig att Bodil Due vill försvara sitt ställningstagande i ”Sprog er nøglen til verden” och som representant för den allt mer anglifierade universitetsvärlden. Vad anser du? Vems argument väger mest? Bodil Dues eller dansk sprognævns?
Tryck på länken till Yggdrasils eget diskussionsforum på Facebook för att diskutera frågeställningarna ovan med andra nordbor eller länka till ytterligare information om temat som du anser vara relevant och/eller spinn vidare med nya frågeställningar i samma tema som du anser vara viktiga med tanke på att föra diskussionen framåt. Eller länka detta yggdrasilinlägg på Facebook och/eller andra sociala medier enligt eget önskemål genom att välja forum bland genvägarna nedan.